En vecka till

Så har en vecka till gått. Idag är det fredag och jag är ledig lör och sön. Imorgon blir det golf i kylan med pappa. Måste få revansch från förra lördag då det gick katastrofalt dåligt.
Det har blivit riktigt kallt nu, från 15 grader till 5 grader på mindre än en vecka.
Och varje år blir man lika chockad.
Igår och idag lyxade jag till det och tog bilen till jobbet.
Det gick inga pendeltåg från Spånga och det skulle ta över två timmar att ta mig till jobbet enkelväg.

Igår träffade jag S. Det hade kommit brev till mig trots att jag adressändrade för två månader sen.
Usch vad jobbigt det var!
Tårar från båda, bitterljuvt och sorgligt.
Han hade hört av sig någon dag innan och skickat x antal sms som jag svarade på och det raserade allt.
Jag sa till honom igår att han inte fick skicka sådana sms till mig. Att det inte tjänar någonting och att det bara blir värre.
Det finns ju anledningar till att man inte kan träffas när man relativt nyligen gjort slut.
Särskilt när det finns så mycket känslor kvar.

Jag är fortfarande sårad över att jag inte räckte till. Alla försök man gjorde var förgäves. Och nu måste jag försöka gå vidare.

Två av mina vänner är gravida och jag är genuint lycklig för deras skull. Och det känns skönt. Hade jag och S fortfarande varit tillsammans hade jag någonstans grämt mig över att jag inte kan bli gravid, att vi inte kan få barn

Men som jag har skrivit och sagt förut. Man kan vara en familj utan barn. Att få barn ska inte vara det primära i en relation.
Men det är också mina tankar och mina känslor.
Och förhoppningsvis så träffar jag någon som delar de tankar och känslor med mig.

Nu fortsätter fredagsmyset med godis och slösurfande och Bonita liggandes bredvid mig.

Bye